I en accelererande kultur där flödet av information är lika högt som de krav, verkliga eller konstruerade, som som ställs på oss finns behovet för våra sinnen att vila. Det är därför som mina bilder oftast är i svartvitt. Jag upplever att färg kan vara ett lager som förvirrar och distraherar. Begreppet ”lappstirra” ( dvs sitta i naturen och begrunda, uppnå någon grad av kontemplation) är intimt förknippade med de bilder jag skapar. Jag vill förmedla en känsla av renhet, enkelhet och stillhet.
Jag vill använda den unikitet som den svartvita fotografiska bilden ger möjlighet till. Till skillnad från till exempel en olja, akvarell är den fotografiska svartvita bilden ett media som kan, med detaljerad exakthet, valörer och gråtoner, förmedla och lyfta fram ljuset på ett speciellt sätt. Det är ljuset som jag som fotograf använder för att gestalta bilden efter mina intentioner och avsikter. Genom valörförskjutning och gråtonsjusteringar kan jag som fotograf ge nyanser till en bild som blir unik
Mina bilder är inte ”naturbilder”. Jag undviker medvetet djur i mina bilder. Det farligaste av däggdjuren, människan, finns inte heller med på bilderna.
Människor bor idag till största del i städer efter en lång period av urbanisering och har på ett tydligt sätt övergivit landskapet. Generellt sett har människan tappat närheten till naturen och dess villkor. Den moderna människan har blivit en del i en marknadskedja. Därmed förloras förståelsen och känslan för det tidigare generationer (till största del jordbrukare) varit med och format – våra landskap. I den rena vildmarken har människan inte kunnat påverka. Här hittar man en miljö som undgått att utsättas för våra marknadsmekanismer. Dessa områden blir allt mer sällsynta och har mer karaktären av reservat över sig.
I mina bilder kan det dock förekomma byggnader eller andra spår av mänsklig aktivitet.
Det är min övertygelse att bilderna inte bara ska ses som dekoration utan att de ska förmedla renhet och stillhet som en stark känsla som berör betraktaren.
Carl-Edgar Sandin